Vad var det som hände? Vi tittade på en film, efter fem minuter börjar jag gråta. Gråter filmen ut och kan inte sluta sedan den är över.
Det kommer, vill fram, ut. Jag håller inte emot.
Börjar undra vad som fanns där under, vad som lagts på lager.
Det är skönt. inte tungt, skönt och sedan blir jag tom, eller lätt och trött.
Tittar i min kalender, börjar ana hormoner, stora mäktiga hormoner.
Riktigt, idag skulle jag bli kvinna för tredje gången sedan barnet kom.
Inget ännu, ingen svettning, ingen tyngd, ingen värk, ingen sockerdricka i blygdläpparna. Ingen kvinna ännu...
Jag väntar, och i medicinlådan ligger ett graviditetstest, bara i fall.
Ps: Som om jag inte vore kvinna annars, dumheter. Ds.
/Inez
Vi
9 år sedan
Åh!
SvaraRaderaDet tog några dagar för mig att fatta, men nu är jag här. Jag trivs! Äkthet är det jag behöver.
Välkommen ut i bloggosfären, vännen! Dina kommentarer har glatt mig. Ser att din första följare är Den Oumberlige, försöker räkna ut vem du kan vara. Om man nu kunde vara?
Ja, länka mig! Du är så finkänslig. Jag tänker länka dig utan att fråga. ;-) Ärligt talat, säg till om du inte vill.
Kram, Rana
Dumheter kan kännas som sanningar. Hur motar man bort dem?
SvaraRaderaVi verkar rätt lika.. själv vaknade jag en natt för ett tag sedan av att någon grät. Förvånad insåg jag snabbt att det var jag... jag grät som ett barn!
SvaraRaderaEgentligen skulle jag säga: Länka på du bara! Inte behöver man väl fråga om så´nt... det har aldrig jag gjort.
SvaraRaderaFörsökt med 3 kilo choklad, hört att den lindrar LITE iaf.
SvaraRaderaEn kram från mej
(å klart du får länka!)