Fjärilskyss.

Jag är glad att han är hemma, går fram och lägger mig på honom, låter hela kroppen flyta ut över hans.
Försöker slappna av men det pirrar i benen efter dagens alla steg.
-Å, nej sluta!
-Vadå?
-Du gav mig en fjärilskyss.
-Fjärilskyss?

När man kysser någon med sina ögonfransar.
Jag fick lära mig ett nytt ord.

/Ines

För mig själv.

Två nya pumps och en femhundrakronorsbh. Men formen blev fin, och den är ju så hållbar sa expediten. Trodde aldrig att jag skulle bli en sån som köper bh för femhundra spänn.
Pumpsen, var tvungen att provgå på väg hem från stan, trodde heller aldrig att jag skulle köpa pumps, inte två par likadana, i snarlika färger. Sträckte på mig, fick syra i vaderna efter femtio meter men jag kände mig snygg. Nåt med klackar.
Försökte ha en lugn dag idag, la mig i en park, åt en glass, ville ingen annanstans. När jag tänker tillbaka vill jag minnas att jag säkert hann ringa tre, fyra personer under min stund där i parken. Den där lugna stunden när jag bara skulle vara med mig själv.
Det är ju det jag säger, jag har glömt hur man gör.

/Ines

Zornkvinna.

Jag står naken. Min älskade betraktar mig, säger: -Du är sådär konstnärs...
Jag avbryter, -vadå som en Zornkvinna eller?
Han: -Nej, jag menar upp och ner, som en sån där konstnärssjäl.
Bara du inte börjar punda när du är nere.
Jag: Vet du, jag tänkte precis att jag skulle ta ett glas vin.
Sen skrattar vi bort allt. Jag skrattar fast jag inte tycker att det är roligt.

/Ines

Så mycket påväg.

Lägger mig på golvet i någon konstig yogaställning, eller kanske mer som konstsim fast på vardsgsrummsgolv. Sträcker benen högt i skyn, nästan nuddar de taket, så lång är jag. Så mycket påväg.
Jag ser smala gulgrönvita smalben med stubb, är det blodtrycket? Nej fan, jag är ju ung.
Lite åttitalsgympa för magen, sen är det nog.
Nu är det jag som skärper till mig.

/Ines

-Kan du inte bara klä på dig? -Nej det måste kännas rätt!

Nu blir det såhär igen. Dagen springer ifrån mig och jag förstår inte vad som händer. Varför är det så svårt. Sitter här, luktar lite sunkigt, lagom flottig i hud och hår. -Men älskling kan du inte bara klä på dig!
Det är inte det att jag inte vill, idag är det inte därför.
Vi vill inte stressa, vi måste ju passa på att vara med varandra, kreativa, göra något givande, sociala, gå ut i friska välgörande luften, sitta inne och fika hela dagen, eller kanske älska litegrann barabam bam bam bam. Som Robbans båtar.
Såja, det blir nog någon råd.

/Ines

...riktig kvinna...

Inget idag heller.
Men jag lagade jävligt god mat!
Som en riktig kvinna. Och i köket står mannen och diskar upp resterna, mina rester.

/Ines

Psykbryt.

Vad var det som hände? Vi tittade på en film, efter fem minuter börjar jag gråta. Gråter filmen ut och kan inte sluta sedan den är över.
Det kommer, vill fram, ut. Jag håller inte emot.
Börjar undra vad som fanns där under, vad som lagts på lager.
Det är skönt. inte tungt, skönt och sedan blir jag tom, eller lätt och trött.
Tittar i min kalender, börjar ana hormoner, stora mäktiga hormoner.
Riktigt, idag skulle jag bli kvinna för tredje gången sedan barnet kom.
Inget ännu, ingen svettning, ingen tyngd, ingen värk, ingen sockerdricka i blygdläpparna. Ingen kvinna ännu...
Jag väntar, och i medicinlådan ligger ett graviditetstest, bara i fall.

Ps: Som om jag inte vore kvinna annars, dumheter. Ds.

/Inez

Lång härlig frukost.

Tappade greppet och fångade det igen. Så lite ville jag.
Tog på mig fläckiga jeans för att det kändes skönt att vara sunkig.
Ensam med mig, kära kära mig. Vill mig vara kär.
Känns som höst idag, borde baka ett bröd, äta rotfrukter för vitaminernas skull, och för kära mig.
Mannen, han som nästan är en pojke, och som nog aldrig blir min man, tog med sig vår lilla ut. Därför är jag med mig nu. Försöker, lyssnar efter små viskningar, glömt hur man gör. Hur låter min röst?
Ska jag plocka blommor, gå ut med mig(som att slänga soporna fast...), palla en ros? Eller lägga mig på golvet, slappna av i alla muskler och tänka på ingenting? Kanske lyssna på toner, sådana som gör mig glad, eller lugn, eller melankolisk.
Vi skulle ju äta lång härlig frukost! Ha raggsockor på våra fötter och le mot varandra. Det skulle vara kallt för våra fönster är öppna. Det blev inte så. Nu springer tiden fort och jag orkar inte följa. Snälla vänta på mig...
/Ines

Början.

Nu börjar jag, tänka tänk, välja ord.
Allt för mig, ingen annan är med.
Är det inte för ofta jag säger och gör, gör som inte bordes?(Kan man säga bordes?) Jag och vi och hela jorden runt.
Jo.
Morgonen finns fortfarande i mitt hår, eller ska jag säga natten. Rörig, men jag tycker jag är fin. Väntar på dagen, ganska lugn väntar jag.
/Ines